Hur kan dagar vara sa fruktansvart olika? pa riktigt, man vaknar med en blank dag framfor sig och forutsattningarna ofta ganska likartade, men sen ibland sa kan det bara stupa eller sa kan det bara kastas ut rosor att hoppa emellan.
Nu ska jag beratta om min basta och samsta dag den senaste veckan.
Vi kan borja med min basta.
min basta var igar.
Dock vaknade jag lite nere, av nagon anledning, tankte, jaha men vad ska jag gora i dag da, jag gick omkring i nimbin och spanade och funderade och kom pa att nagon en gang sa att man kan lura sin kropp. om man ler och skrattar, aven om det inte ar ett akta skratt sa kanner kroppen igen denna reaktion och tanker, va? det har gor ju jag nar jag ar glad, ar jag glad? och sa blir man glad. Jag provade detta och borjade forst le och saga hej till folk som passerade. Detta var uppskattat och folk halsade glatt tillbaka. sen borjade jag skratta, vilket till en borjan kandes fruktansvart fanigt, till och med sa fanigt att jag borjade fnissa at mig sjalv och det slutade med att jag i ett stort fnissande gick omkring bland alla fargglada vaggar och jag gick in och kopte mig en gronsaks juce som faktiskt smakade fantastiskt bra trots att den bestod av rodbettor, morotter, celleri och gurka och hade sunkig massuppkastningsfarg.
jag kande mig heltplotsligt handlingskraftig och gick hem och gjorde det som jag sa lange tankt att jag borde gora. jag hallde ut all den skit jag burit omkring pa de senaste fem manaderna och slangde halften. och det basta av allt var att jag fann en mp3 spelare jag for ar sedan fick av alexander ekner och som simon laggt in en massa musik pa. jag hade helt glomt bort denna och har istallet anvant mig av min andra som jag har tjugo songer pa och som varit dar i all evighet och som jag kan rabbla utantill mitt i natten om du skulle vacka mig. hur som helst kunde jag dessutom, elektronik inkompitenta jag, latt som en platt koppla ihop mp3 spelare med sterio och dansade garnet till bloodhound gang.
mitt i storstadet/dansandet knackade det pa dorren och en japansk/australiensisk kille kom. jag bjod in honom och jag forsokte gora jingels kaffe (dock maste erkanna att det var en liten miss, men jingels kaffe ar inte nagot av det vanliga sa det kan jag ta) och han berattade om hur han liftat fran tasmania dar han i veckor bott uppe i traden for att i protest radda regnskogen fron att skovlas. han gav mig coksa en sten (samma sten som jag en gang fick av en gammal man fran irak jag pussade pa tunnelbanan nar jag var tre ar, som jag inte langre vet var jag har) och sen satt han i koket och spelade bob marley songer pa girarr samtidigt som jag stadade och berattade historier och gav mig adresser att aka till i tasmania.
pa eftermiddan kom jingels hem och lagade stor maltid till oss alla och sen akte vi pa fest nagra mil bort. en 34 ars fest i en stort hus och jag traffade den kvinna jag en gang slagit knytnaven i bordet for att jag inte tog telefonnummret av.
i bilen hem sov jag gott mot bilrutan.
min varsta dag var for nagra dagar sedan da vi var pa en abouriginal gathering ute i skogen.
jag har gjort en piercing i den dar lilla fliken som sticker ut langs ansitktet i mitten av orat, (10 poang till den som forstod den forklaringen) och en dag nar jag vaknade upp i taltet sa var halva mitt ansite en stor varfylld boll. hela natten dromde jag om hur jag skulle behova kapa av mig orat och jag fick lov att vacka Katja i bilen brevid i ett forsok att ta ut ringen men det gjorde for ont. Att vara omringade av hippies i ett tillfalle som detta ar skapligt intressant, jag har blivit helad, atit konstiga piller och orter, fatt punkter pa min fot masserad i en forsok att gora min ansikte lite mindre defekt och pa kvallen och natten gick jag omkriong och sov med ett bandage runt huvudet med skurna lokar och salt pressat mot mitt ora i en annan metod jingels prongt pastod var den basta.
morgonen efter kraktes jag i komposthinken.
nu mar jag dock fint och funderar pa vilken typ av dag detta kan tankas bli
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
hm nu fattar jag väldigt lite, det är som om det blivit några tidsfel här. Du och jag pratade väl för mer än en vecka sen, då sa du att du redan hade hål i den där fliken som sticker ut från ansiktet åt örat till. men då hade du ju inte varit på aboriginerfestival. Går tiden bakåt på andra sidan jorden, eller hoppar det sådär just i det där nimbin tro? Men du skulle inte du dra till Sydney? Här ligger din lillasyrra och eldar upp hela lägenheten med sin feber, 39,2. Det är mysigt med ett sjukt barn hemma. Hon får nyponsoppa med glass och när hon orkar ska vi se mamma mia
Skicka en kommentar