mitt nya intresse. kaffe.

och jag som alltid sagt, och aldrig sagt nagot annat, an kvantitet. det har gallt mycket, men i synnerhet kaffe. pulverkaffe, billigaste sort. och storsta mangd. starkt och mycket, sa har det alltid varit och elin har alltid tittat avskyvart pa min massiva korlsvarta kopp, samtidigt som hon pratat om latte i olika former, espressomaskiner och mocha med chokcladpulver i topp. jag har inte fattat nagonting. vada, kaffe? kaffe som kaffe, precis som ol ar ol. kommer ut detsamma. och nar vi reste och jag ville ha kaffe, vanligt javla bryggkaffe. men fick ett litet genomskinligt glas i minsta mangd. jag blev alltid besviken. ska jag behova bestalla tio styckna, betala skjortan, bara for att fa kanna lite koffein i hjartgropen, eller maste jag sjalv ga och kopa en sack kaffeboner att knapra pa?

jag kan fortfarande inte saga att jag tycker att det ar sjukt mycket godare. men forbannat mycket roligare. att gora kaffe ar mitt nya intresse. sa fort en kaffeorder kommer nerprintat pa bestallning ser jag till att raka sta bakom maskinen. att gora hjartan eller lov i skummet ar lite av trenden, men trots att jag forsoker blir det sallan hjartan. daremot kossor elgar och fantasidjur. jag spiller och drummlar endel, men forklara att spilld kaffe smakar lite battre och sa brukar jag forklara for kunderna vad jag lyckats astakomma i toppen av mjolkfluffet. ibland forstar dom, ibland inte riktigt. men dom dricker gladerligen kackerlackorna och ormsvansarna, och jag gor dom med noje.