onsdag 21 maj 2008

vägen till tinituss

Jag har inte tinituss, men jag jobbar stenhårt på det.

Idag åkte jag till ikea med en pryltörstig och nyinflyttad Charlotta. Jag som är black och en manisk samlare sedan barnsben, har det jag behöver. Inte heller har jag råd att införskaffa något nytt. Jag har inte råd med en kanelbulle för fem kronor vid utgången, eller heller för den delen en såndär elegant ikeapåse i blått presenningmaterial. Därav svansade jag efter som ett mähä och lyssnade på min radio. Jag provlåg i sängar, provsatt på stolar. Jag luktade på doftljus och agerade smakråd. Och efter en stund blev jag tom betrodd att bära en stor helspegel.
Framme vid kassan kommer Charlotta i sedvanlig ordning på att hon måste springa tre kilometer tillbaka in på ikeahelvetet och hämta en kudde som hon nog ändå ska ha. Eftersom att ikea har samma inverkan på mig som klädaffärer har på min far och min bror, så nickade jag ett matt ja till svar och satt mig ner på en träpall med min spegel. Hopplösheten vällde över mig och jag insåg att det kunde finnas en chans att jag var fast i detta svarta sverigehål för alltid.
Men då hörde jag något, ett högt brus. Jag ryckte till för att i samma stund inse att det är min radio. Jag har knatat omkring bland soffor, barnavdelningar och lampskärmar med högt ljud i lurarna men utan täckning. Ett knaster, sådär som i radioskugga är vad jag lyssnat på i nära en timmes tid.
Att jag inte märkt det tänkte jag, men låter ändå oljudet bestå.
På bussen påvägen hem lyssnar jag, totaltsportsointresserade-elin, på en tydligtvis mycket viktig fotbollsmatch. En man med bred engelskdialekt kommenterar en massa män som maniskt springer efter en boll ett par kontinenter bort. Ointressant, men det har det där lilla som jag älskar: ljud.
Jag förstår inte varför men jag är uppenbarligen intollerant emot tystnad.
Te.x som när jag kommer in genom dörren till lägenheten, då kliver jag in i skorna för att sätta på teven innan det att jag stänger av radion på mobilen.
Och ja, jag har matchhelvete på i bakgrunden nu när jag skriver. Jag vet inte ens vad ställningen är men vem bryr sig, det låter.

/elin.

Inga kommentarer: