man kan nastan se det i spegeln redan pa morgonen, en findag eller fuldag. Sa har har veckan varit.

Hur kan dagar vara sa fruktansvart olika? pa riktigt, man vaknar med en blank dag framfor sig och forutsattningarna ofta ganska likartade, men sen ibland sa kan det bara stupa eller sa kan det bara kastas ut rosor att hoppa emellan.
Nu ska jag beratta om min basta och samsta dag den senaste veckan.
Vi kan borja med min basta.
min basta var igar.

Dock vaknade jag lite nere, av nagon anledning, tankte, jaha men vad ska jag gora i dag da, jag gick omkring i nimbin och spanade och funderade och kom pa att nagon en gang sa att man kan lura sin kropp. om man ler och skrattar, aven om det inte ar ett akta skratt sa kanner kroppen igen denna reaktion och tanker, va? det har gor ju jag nar jag ar glad, ar jag glad? och sa blir man glad. Jag provade detta och borjade forst le och saga hej till folk som passerade. Detta var uppskattat och folk halsade glatt tillbaka. sen borjade jag skratta, vilket till en borjan kandes fruktansvart fanigt, till och med sa fanigt att jag borjade fnissa at mig sjalv och det slutade med att jag i ett stort fnissande gick omkring bland alla fargglada vaggar och jag gick in och kopte mig en gronsaks juce som faktiskt smakade fantastiskt bra trots att den bestod av rodbettor, morotter, celleri och gurka och hade sunkig massuppkastningsfarg.
jag kande mig heltplotsligt handlingskraftig och gick hem och gjorde det som jag sa lange tankt att jag borde gora. jag hallde ut all den skit jag burit omkring pa de senaste fem manaderna och slangde halften. och det basta av allt var att jag fann en mp3 spelare jag for ar sedan fick av alexander ekner och som simon laggt in en massa musik pa. jag hade helt glomt bort denna och har istallet anvant mig av min andra som jag har tjugo songer pa och som varit dar i all evighet och som jag kan rabbla utantill mitt i natten om du skulle vacka mig. hur som helst kunde jag dessutom, elektronik inkompitenta jag, latt som en platt koppla ihop mp3 spelare med sterio och dansade garnet till bloodhound gang.

mitt i storstadet/dansandet knackade det pa dorren och en japansk/australiensisk kille kom. jag bjod in honom och jag forsokte gora jingels kaffe (dock maste erkanna att det var en liten miss, men jingels kaffe ar inte nagot av det vanliga sa det kan jag ta) och han berattade om hur han liftat fran tasmania dar han i veckor bott uppe i traden for att i protest radda regnskogen fron att skovlas. han gav mig coksa en sten (samma sten som jag en gang fick av en gammal man fran irak jag pussade pa tunnelbanan nar jag var tre ar, som jag inte langre vet var jag har) och sen satt han i koket och spelade bob marley songer pa girarr samtidigt som jag stadade och berattade historier och gav mig adresser att aka till i tasmania.

pa eftermiddan kom jingels hem och lagade stor maltid till oss alla och sen akte vi pa fest nagra mil bort. en 34 ars fest i en stort hus och jag traffade den kvinna jag en gang slagit knytnaven i bordet for att jag inte tog telefonnummret av.
i bilen hem sov jag gott mot bilrutan.

min varsta dag var for nagra dagar sedan da vi var pa en abouriginal gathering ute i skogen.
jag har gjort en piercing i den dar lilla fliken som sticker ut langs ansitktet i mitten av orat, (10 poang till den som forstod den forklaringen) och en dag nar jag vaknade upp i taltet sa var halva mitt ansite en stor varfylld boll. hela natten dromde jag om hur jag skulle behova kapa av mig orat och jag fick lov att vacka Katja i bilen brevid i ett forsok att ta ut ringen men det gjorde for ont. Att vara omringade av hippies i ett tillfalle som detta ar skapligt intressant, jag har blivit helad, atit konstiga piller och orter, fatt punkter pa min fot masserad i en forsok att gora min ansikte lite mindre defekt och pa kvallen och natten gick jag omkriong och sov med ett bandage runt huvudet med skurna lokar och salt pressat mot mitt ora i en annan metod jingels prongt pastod var den basta.
morgonen efter kraktes jag i komposthinken.

nu mar jag dock fint och funderar pa vilken typ av dag detta kan tankas bli

och varje gang jag fragar Jingles om han behover nagot fran affaren svarar han "three buckets of world peace, please"

For alla som inte vet ska jag beratta att Nimbin ar en hippie by. det ar vad nimbin ar kant for och sin liberala installning till droger. Nimbin ar en gata och inte sa mycket mer an sa och runt tio tusen invanare med bandanas och langt har. Det kommer en hel del turister hit, endel for att kopa droger andra for att hanga pa rainbow cafe, titta pa plastmariana loven som hanger i varenda skylt fonster och kopa ett par fisherman pants. De flesta turister stannar over en dag for att det forutom det lilla som bjuds pa den enda gata, inte finns sa mycket mer att gora som turist. men ar man har lite langre far man se det som ligger bakom, forutom den uppbyggda turist yta.

och har om dagen hangde jag pa nimbins folkhogskola. dar jag bland annat var med pa forelasningar om parma kulture, (langsiktigt levene) dar en hel folkmassa skakade pa huvudet i beklagan om hur ungarna i sydney dricker coca cola till frukost.
Jag har ocksa varit pa "community garden" mote dar man diskuterar om hurvida man ska forsatta ga tillvaga med arbetet av den yta av plantering som finns. Vad man vill uppna med denna garden har en storre mening, faktiskt tilloch med for endel borjan till fred pa jorden. for om nimbin borjar kanske alla foljer exemplet, och om alla planterar sin egen mat och alla tillsammans forsorjer sig sjalva pa mindre yta, och om alla varje manad har en fullmoon party och ater tillsammans och saval gamla som unga jobbar i gardarna, kan vi i slutendan aven fa de storre konfliker att minska. pa motet var tio pers,och tre hundar, men slutade denna gang i hetsig argumentation om hur en av motesdeltagarna forsokte bestamma saker inom garden pa egen hand utan att ta det genom de kollektiva motena och timmen slutade med att alla gick utan att nagonting klubbades och utanfor fanns en stor yta forvaxt tradgard som ar nyckeln till fred pa jorden.

sjalv har jag hangt med grisarna pa folkhogsloan och ska i nagra dagar ge dom mat om mornarna. vilket blir min insats for fredsrorelsen.

annars vill jag beratta att jag igar lag i soffan och tittade pa film samtidigt som jag i ogonvran sag nagot rora sig over golvet. tva sekunder senare hade jag en spindel stor som min handflata pa brostet. jag har inget problem med spindlar i vanliga fall men min reaktion blev att skrikandes skaka pa mig, och sen gick jag och la mig utan att se klart pa filmen.
det du elin.

och sa vill jag ocksa saga

till min mamma och pappa att jag alskar er.
och tacka for att ni gjorde mig.
det gjorde ni bra.

men viktigare an sa.
grattis elin. du ar skitgammal nu.

presenter jag tidigare gett elin under aren:
* en mini haftapparat
* ett kort pa mig nar jag gick i sjuan (det var da vi blev kompisar)
* mackaroner som hette kompis
* en guiness rekortbok, tror jag bestamt dok upp ett ar?
* faktiskt aven en tarta som jag sjalv hade bakat men som under en hel skoldag forvarades i varat inte allt for valorganiserade skap, med andra ord en nagot mosad tarta, men endock en tarta.
* en banan jag skrivit elin pa med black
* manga ar har nog blivit presentlosa ar

och detta aret har inte varit ett mer framgangsrikt present ar da jag inte ens ringde da jag hangde mitt i skogen utan telefonkonekt. men daremot jobbar Jingels pa Nimbins radio och jag forsoker fa honom att ge mig en timme for att gora ett radio program om elin. programmet ska heta elin min bastaste van och jag ska prata om elins matvanor. hur hetsigt hon ater, hur hetsigt kort och ofta. och hur hon varje gang maste lagga sig ner pa mage pa en stol for att hon alltid blir alldeles for matt. jag ska beratta om elins favorit mat som ar sweetchili, lok brod (fast det egentligen heter vitloksbrod) pizza och mjolk. och sa ska jag beskriva hur elin brukar visa hur hon kanner sig med ett kroppssprak, da hon bojer sig frammat med hangande huvud och armar. det betyder att hon tycker nagot ar jobbigt. jag ska beratta att elin har ett favorit skamt som hon en gang sagt, och som kommer upp emellanat och sa ska jag beratta att hon tappar sina nycklar i genomsnitt en gang i veckan och att banken numera vagrar ge henne flera bakomatkort.

i slutet av timmen ska jag spela
http://au.youtube.com/watch?v=u57d4_b_YgI
och sa ska jag beskriva hur mycket jag saknar min vimsiga van.

ah elin.
hurvida nimbin radio vill ha dig eller inte vet jag ej
men hursom, grattis for fan

pepp pepp

jaha, da har man varit pa ett doof da.
Fyra dagar trance musik och jag kan fortfarande kanna vibrationerna i mitt huvud.

Mitt ute i skogen taltade vi, runt om fanns en liten sjo och hagar med asnor, getter och radjur. Tva scener och nagra matstand annars bara en jatte skog dekorerad med lysande neonsvampar stjarnor och fjarliar.

Ett doof gar mycket ut pa att dansa. och det gor man till gryningen, ofta till middag och kanske till kvallen darpa for att sova ett par timmar och starta igen. jag som ar tjejen som gar till hoger efter entredorren pa wasa stugan, eventuellt spanar men sallan nuddar dansgolvet travade mig forsiktigt runt pa scenernas stora grasplaner tills jag insag att ingen kunde bry sig mindre om hur jag rorde mig till musiken och att det anda skulle bli svart att dansa fulare an min skyhoga granne.

Pa festivalen fanns inga duschar och i sjon fick man inte bada och efter fyra dagars dansande var ingen speciellt frasch. toaletter fanns det inte heller speciellt manga, och de fatal som fanns bestod enbart av ett plank dar man tre och tre i rad satt och klammde gemensamt. det finns manga satt att umgas pa har i varlden.

Jingels som jag motte pa woodford traffade jag aven har och i slutet sa jag hej och farval till min kara van Tara (som forovrigt vann vardnadstvisten om Charles) och hoppade istallet in i bilen som gick till Nimbin. Pa vag ringde det i Jingels telefon och vi bytte riktning mot annan ort for en uppkommen femtiarsfest och kvallen slutade pa toppen av ett berg i en av de vackraste byggnader jag varit i med utsikt over en jattestrand och jag at mat och hangde med ovriga konstnarer och musiker av mer framgangsrik klass. vi sov i bilen och pa morgonkvisten darpa vankades en andra fodelsedag och allihopa badade nakna i havet och satt pa stranden och at tarta med handerna.

Nu ar jag i Nimbin och Jingels som har ett stort gammalt hus i mitten av orten sager att jag far stanna sa lange jag vill tillsammans med tva till japanskor som ocksa ar och halsar pa.
underbart underbart,

hepp hepp

ett nytt ar och nya mal, en eldstav och munspel rikare

och avslutnings semonin var inte samre.eld och konstiga dansande figurer, i slutet en stor brinnande vaderkvarn. bra musik. i samma vader satt jag nu under ett paraply tillsammans med den man jag spenderade de senaste dagarna med. Jingels, med italienska foraldrar men uppvuxen i autsralien har historier i ryggsacken jag ibland undarar ar helt och hallet akta men i slutandan anda har mindre betydelse.

Nyaret slutade med att jag vilade pa en kulle under musik av diverse. en fin somn men missade de tre tyssta minuter da hela festivalen slocknade, och det tolv slag som inledde mitt nya ar och jag vaknade av att folkmassan rorde sig dar ifran och jag insag att detta aret kommer bli som de flesta andra. lite halvdan och kanske inte fullt sa uppmarksamt, men skont och bakom kulisserna livfullt och handelserikt.

Nu anland till brisbane. staden jag borjade min resa ifran.
vart det bar av harnest har jag ingen aning om.