San francisco ar ingenting som varken Sydney, eller nya zeelands Auckland, da bada stallerna ar betydligt mer europeiska och diskreta. Visst ar folk mer frammat och oppna dar an i sverige, pratar i kassa kon fast man inte kanner varandra, och kommer automatiskt fram tll en om man ser forvirrad ut och undrar om de kan hjalpa till, pa ett helt genuint trevligt satt. Skillnaden ar att dar gor man det for att man vet att det ar sa man borde gora, i denna stad gor man det for att det bara faller en in, och ofta kanske med baktanken om att fa en peng for det eller fa dra hem tjejen ifraga. For pa nagot satt ar det lite mer u-lands beteende, folk ar mer odiskreta och inte radda for att stirra eller ge kommentarer.
Det forsta som slog mig var hur manga svarta manniskor det fanns. sakert halften av befolkningen. Andra hur manga uteliggare och missbrukare. I slummomraden dealar folk oppet och baglaydies har for mig nu fatt ett ansikte da manga drar kundvagnar eller till och med stora slap fulla med skrap och kassar, manga har fler saknade kroppsdelar an vad jag tidigare sett i andra stader. dessutom ar de ofta inte radda over att saga vad de vill ha de tiggande pengarna till, flera ganger har jag fatt fragan, "have you got five dollars, i gotta buy some crack".
Men stamningen som ligger over staden ar god, och langs gatorna spelar folk schack, lyssnar pa musik, och pratar, om det saval ar om hurvida Gud alskar en, andra livsideer, mi\usik eller vadret. det ar en bekymmerselos anda. och i ovrigt ar San francisco en rattsa vacker stad. Till skillnad fran syndney byggnaderna aldre, och inte for att jag ar nagot vetande om arkitektur eller sa men i mina ogon ocksa vackrare. Da de backiga omgivningarna gor att det runt om ar hus uppbyggda som i vallar och ger pa ngot satt en trygg och mysig stammning. Dessutom ar det overallt mycket gatukonst i olika former, klotter men i hogklass.
I lonley planets resebok lyder forsta raden som foljer: "san francisco is a mad city, inhabited for the most part by perfectly insane people" och visst ar det kanske ocksa forsta intrycket man far. for just nu sitter en man i rullstol som ar mer som ett helt hem brevid mig, med tio uppradade lador fyllda med prylar bakom som ett slap, ett helt skrivbord han tejpat langs fram i andan, och allt vad han behover runt om i sma burkar ocksa fastklistrade. Han ar skaggig och smutsig och tandlos, men skarattar och pratar med de flesta. och folk svarar trevligt tillbaka forutom emellanat da nagon skriker at honom, och han skriker tillbaka.
men galna manniskor eller inte, vem ar jag att svara pa den fragan, efter tre dagar i stan ligger den hur som helst pa min plus sida.
1 kommentar:
vi läser och får en bra beskrivning av San Fransisco!/Nadia (G), Clara och Lotta
Skicka en kommentar